Som konsument i Antropocen, där det vi konsumerar är en del av ett globalt produktions- och distributionssystem, blir det allt svårare att veta om de beslut vi fattar verkligen är hållbara. I marknadsföring formuleras förenklade budskap om miljönytta och en klimatpositiv framtid, men ofta tangerar dessa budskap tyvärr till greenwashing. Att ta reda på om en produkt är tillverkad på ett schysst sätt, både ur ett miljömässigt perspektiv men också för de människor som varit inblandade i tillverkningen, är svårt och tidskrävande. Det är inte någonting som de flesta av oss klarar eller hinner när vi står där och ska handla ett snabbt mellanmål i en kiosk på väg hem från jobbet. Dessutom är det ofta svårt att avgöra hur bra produkterna vi köper faktiskt är för vår hälsa.
Nyligen visade en studie från European Journal of Nutrition att mer än 40% av den energi som en vanlig svensk får i sig kommer från ultraprocessad mat, det vill säga mat som produceras genom olika industriella processer där ingredienser och tillsatser som inte finns naturligt i köket används. Enligt studien äter svenskar mest “skräpmat” i hela EU (Mertens et al.). Ultraprocessad mat är farligare än vad många tror. Bland hälsoriskerna finns både fetma och hjärt- och kärlsjukdomar (Hall et al.). Det finns många olika orsaker till varför svenskarna äter så mycket ultraprocessad mat. En förklaring grundar sig i våran evolution — vi dras helt enkelt till söt och fet mat. Andra förklaringar inkluderar exempelvis enkel tillgång till skräpmat och att priset tilltalar.
Conveniencebranschens framväxt har under de senaste årtionden ökat tillgången till ultraprocessad mat som varmkorv, fryst pizza, chips, och kakor. Vi har även vant oss vid att hyllorna är fulla av den typen av produkter när vi besöker en kiosk. Men behöver det verkligen se ut så här? Vad skulle conveniencebranschens roll kunna vara när det kommer till att möjliggöra mer hälsosamma val, som vi faktiskt mår bra av både för stunden och i det långa loppet? Skulle man samtidigt kunna bidra med lösningar på de stora hållbarhetsproblem som det globala matproduktionssystemet idag leder till — som både driver oss närmare de planetära gränserna och bidrar till en värld präglad av ojämlika möjligheter mellan de som producerar och de som konsumerar?
Det är just de här frågeställningarna som legat till grund för Prosperous Planets samarbete med Reitan Convenience Sverige. Under snart två års tid har vi arbetat tillsammans för att staka ut vägen mot en ny typ av convenienceaffär. Precis som den traditionella convenienceaffären ska den här vara lönsam och lösa människors behov när de är på språng i vardagen, men den har samtidigt som ambition att bidra till förbättrad hälsa, och till en framtid inom planetens gränser.
Resultatet är PBX — ett levande labb för framtidens convenienceaffär — vars dörrar öppnades på Campus Albano i Stockholm i höstas. PBX är en konkret manifestation av den transformationsresa som krävs för att hitta fram till en affär som både är lönsam och hållbar. Det här är en utmaning som många företag står inför just nu, inte bara inom conveniencebranschen. Öppningen av PBX markerade startskottet på den resan för Reitan Convenience Sveriges del.
Prosperous Planet har, från en vetenskaplig grund, granskat varorna på PBX både ur ett miljö- och klimatmässigt perspektiv men också ur ett socialt perspektiv med fokus på såväl produktionsförhållanden som hälsokonsekvenser. Vår ambition har varit att hitta de bästa alternativen inom respektive produktkategori. Tillsammans med Reitan Convenience Sverige och med hjälp av deras leverantörer har vi spårat produkternas ursprung på ingrediensnivå. Vi vet alltså varifrån sockret kommer i kanelbullen, och var apelsinerna i smoothien är odlade. Inga produkter innehåller palmolja. Andra riskråvaror som kakao och kaffe är noggrant utvalda. Godis och fika har valts ut med omsorg för att hitta produkter med relativt sett få ingredienser, och i rimliga portionsstorlekar. Vissa E-nummer har helt uteslutits. Snabbmaten är i högre grad än i konventionell convenience tillredd på plats och växtbaserad. Resultatet är en ny typ av conveniencebutik, där produktutbudet både är lockande för konsumenterna och driver på mot ett mer hållbart globalt matproduktionssystem.
Många problem återstår så klart för oss att lösa, och ambitionen med PBX är att kontinuerligt utmana status quo i branschen och testa nya produkter, nya tjänster och nya kommunikationsbegrepp, ja, helt enkelt nya sätt att driva convenience på för att bidra till en bättre framtid.
Elin Enfors-Kautsky, grundare och VD på Prosperous Planet, säger följande om PBX:
Hur vi klarar av att ta oss an de fundamentala hållbarhetsutmaningar vi står inför i samhället och i vår miljö är helt avgörande för vår gemensamma framtid. Från ultraprocessad mat med dåligt näringsinnehåll och för mycket kalorier, till antibiotikaresistens, klimatkatastrofen, och förlusten av biologisk mångfald — hur företag nu tacklar dessa frågor och på samma gång omdefinierar sina grundvärderingar, affärsmodeller, och relationer till kunder är viktigare nu mer än någonsin. Trots att utmaningarna onekligen är stora visar PBX att det finns möjligheter för företag idag att tänka stort och visionärt, att bidra med faktiska lösningar på de problem vi står inför, och samtidigt positionera sig själva för en framgångsrik affär i Antropocen.
Sväng förbi Albanovägen 8 i Stockholm för att själv se hur det kan se ut när ett företag bestämt sig för att driva på för omställning av sin bransch, och skapa spännande möjligheter för dig, din hälsa, samhället, och planeten. Vi ses på PBX!
Bibliography
Mertens, Elly, et al. “Ultra-Processed Food Consumption in Adults across Europe.” European Journal of Nutrition, 3 Dec. 2021, https://doi.org/10.1007/s00394-021-02733-7.
Hall, Kevin D., et al. “Ultra-Processed Diets Cause Excess Calorie Intake and Weight Gain: An Inpatient Randomized Controlled Trial of AD Libitum Food Intake.” Cell Metabolism, vol. 30, 2 July 2019, pp. 67–77., https://doi.org/10.1016/j.cmet.2020.08.014.
